Till umu.se

Svaj och ojämn gång kan förutspå fallolyckor

[2018-02-07] Genom att studera hur personer går och står kan man i viss mån förutsäga vilka äldre som löper ökad risk att falla och drabbas av benbrott. Det visar Jonas Johansson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.

Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.

– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.

I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.

– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och

därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.

Jonas Johansson är uppväxt i Södertälje och magister i idrottsmedicin vid Umeå universitet. Han arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Läs avhandlingen här

Mer information finns i nedan artikel:Artikel från VK 2018-02-12

För mer information, kontakta gärna

Jonas Johansson
Mobil: 070-299 03 16
E-post: jonas.johansson@umu.se

Stort forskningsanslag gör det möjligt att studera över gränserna

[2018-01-10] Ett nytt, stort forskningsprojekt har sett dagens ljus. Nordic EpiLung Study ska under fyra år studera astma och KOL i Sverige, Norge och Finland.

Syftet med forskningsprojektet är att se vilka likheter och skillnader som finns i de tre länderna gällande sjuklighet, sjukvårdskonsumtion och långtidsöverlevnad.

Det faktum att länderna ser lite olika ut när det kommer till sjukvård och samhällsstruktur gör det extra intressant att jämföra. Man vill se om, och i så fall hur mycket, socioekonomiska faktorer bidrar när det kommer till astma och KOL. Dessa faktorer handlar bland annat om befolkningarnas utbildningsnivå, inkomst och yrkestitel.

Projektet är ett samarbete med forskare vid OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) vid Region Norrbotten och universiteten i Umeå, Göteborg, Helsingfors, Tammerfors och Trondheim.

De olika forskargrupperna har under lång tid tillbaka bedrivit forskning kring dessa sjukdomar, med identiska metoder. Tack vare forskningsanslaget får nu forskarna möjlighet att göra gemensamma studier. 

Projektet kommer att pågå under 2018-2021 och finansieras med 9,5 miljoner NOK av Nordiska ministerrådet (NordForsk).

Ansvarig för projektet är professor Eva Rönmark, eva.ronmark@norrbotten.se

Flera viktiga miljöfaktorer påverkar invånarna i norra Sverige

[2018-01-08] Andelen rökare och passiv rökning minskar i norra Sverige, medan andelen som är besvärade av bilavgaser vid bostaden inte visar någon sjunkande trend. Det visar den tredje miljöhälsoenkäten som nu presenteras i en ny rapport.

Miljöhälsorapport norr 2017 är den första breda analysen av olika miljöfaktorer och hälsa bland vuxna i de fyra nordligaste länen. En motsvarande rapport avseende barn i norra Sverige publicerades 2013.

Den nya rapporten beskriver miljöfaktorer i norra Sverige som har betydelse för vår hälsa. Exempel är vedrök och astmabesvär i städer och mindre tätorter, buller och sömn för boende utmed vägar eller förekomst av radon i bostäder och risken för lungcancer.

Underlaget till rapporten utgörs främst av den nationella miljöhälsoenkäten till ett slumpmässigt urval i befolkningen. Det var Folkhälsomyndigheten som våren 2015 sände ut enkäten.

Trender kan skönjas bland resultaten

Eftersom detta är tredje gången miljöhälsoenkäten skickats ut kan man nu börja studera trender. Där framgår att andelen rökare minskat betydligt från första undersökningen 1999 till idag. Detsamma gäller även den passiva rökningen (miljötobaksrök). Andelen som vid bostaden besväras av bilavgaser har i stort sett legat på oförändrad nivå över åren, och andel besvärade av vedeldning har i tre av fyra län ökat sedan förra enkäten 2007.

Jämfört med Sverige som helhet, visar hälsostatistiken att det är mer vanligt bland boende i norra Sverige med övervikt och bukfetma samt att medellivslängden är något kortare här. För kvinnor i norra Sverige verkar ökningen av livslängden dessutom ha planat ut.

Rapporten pekar på möjliga hälsovinster i samband med miljömålsarbetet. Exempel är minskning av bilavgaser och buller från trafik och en ökad fysisk aktivitet inom befolkningen vid en övergång från bil till cykel för korta resor. För en minskning av lungcancer bör kommuner aktivt fortsätta med att få sina invånare att kartlägga nivåer för radonstrålning inomhus, men även sjukvården kan beakta radonfrågan, exempelvis i kontakt med rökare.

Syftet med rapporten är att skapa ett underlag för regionala och lokala prioriteringar och beslut. Den riktar sig främst till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer som arbetar för en förbättrad hälsa i befolkningen. Inom landsting och regioner i norr finns här viktiga kopplingar till Folkhälsomålen och för länsstyrelser och kommuner finns kopplingar till Miljömålen.

Naturligtvis kan rapporten vara av intresse även för den som vill fördjupa sig i frågor om vår nutida miljö och hälsa i norra Sverige.

För mer information, kontakta gärna:

Karl Forsell, 090-785 27 56, e-post: karl.forsell@vll.se
Bertil Forsberg, 090 7852751, 070 6324459, e-post: bertil.forsberg@umu.se
Fredrik Sjunnesson, Länsstyrelsen i Västerbotten, 010 - 225 43 61,
e-post: fredrik.sjunnesson@lansstyrelsen.se

Länk till Miljöhälsorapport norr 2017Författarlista för respektive avsnitt med kontaktuppgifter återfinns på sidan 39 i rapporten.

Rapporten finns också på Norrlandstingens Regionförbunds webbplats

Redaktör: Lena Åminne

En ny nollvision som både räddar och förlänger liv

[2017-11-24] Vi måste se bortom nollvisionen för trafiken genom aktiv mobilitet som ger hälsa.

Detta menar professorerna Bertil Forsberg och Peter Schantz i en debattartikel i Dagens Samhälle 24 november tillsammans med sex andra främjare av cykling. 

Läs debattartikeln på
Dagens Samhälle

Mer eller mindre farligt med avgaser för cyklister?

[2017-11-15] Ett projekt vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, ska belysa om ansträngningen vid cykling kan lindra effekterna av den flera gånger förhöjda föroreningsdos som man utsätts för vid cykling.

Foto: Kristina Lindblom

Antagandet bakom undersökningen är att främst den ökade risken för inflammation i lungorna som föroreningarna i stadstrafik medför, möjligen kan minskas av att muskelarbetet ger utsöndring av ämnen som motverkar inflammation i luftvägarna. Många effekter i lungorna och skadliga effekter på hjärtat och blodkärl startas av inflammationen i lungorna, vilken bl a påverkar blodets koaguleringsbenägenhet och kan öka risken för proppar inom riskgrupper.

I studien ingår 30 normalt aktiva personer, varav cirka hälften med astma och hälften luftvägsfriska utan hjärtkärlsjukdom. Deltagandet har tre moment. Först en undersökning av lungfunktion, inflammationsmarkörer i utandningsluft och blod samt blodtryck på klinik före studien. Vid en hårt trafikerad gata cyklar man vid ett tillfälle 30 minuter på en motionscykel och vid ett annat tillfälle sitter man 30 minuter i vila.

Vid gatan överskrids normen för kvävedioxid, och halterna mäts även av partiklar och sot. Lungfunktion, inflammationsmarkörer samt blodtryck studeras före och efter föroreningsexponeringen.

Projektet leds av professor Bertil Forsberg och finansieras av forskningsrådet Forte.

I TV4 Nyheterna gick ett inslag om projektet.

Länk till inslaget

Riskbedömningar ska förhindra vibrationsskador

[2017-10-27] Vibrerande verktyg som tigersågar, bilningshammare och slipmaskiner kan ge bestående vibrationsskador i form av kärlskador och nervskador i händer och fingrar. Forskare vid Umeå universitet ska nu förbättra företagens möjligheter att förebygga vibrationsskador.

Idag är vibrationsskador den vanligaste godkända arbetssjukdomen och skadorna blir ofta bestående. Arbetsgivare är skyldiga att förhindra vibrationsskador genom att bedöma riskerna vid arbete med verktyg och maskiner.

Nu har forskare vid Umeå universitet fått ett anslag på 2 989 000 kronor från AFA Försäkring för att förenkla möjligheterna att göra riskbedömning och att öka användandet av riskbedömningsverktyg.

Forskaren Hans Pettersson, enheten för yrkes- och miljömedicin, leder projektet som ska vara klart 2020.
Foto: Mariam Shirdel

- Fler riskbedömningar minskar risken för framtida vibrationsskador, det är tanken bakom projektet ”Förenklade exponeringsbedömningar av vibrationer – ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet?”, berättar Hans Pettersson, forskare vid yrkes- och miljömedicin.

Ett verktyg som finns idag är en nationell vibrationsdatabas där man gör riskbedömningar av vibrationsbelastning. Användandet av databasen har minskat med åren, vilket kan bero på att databasen inte är tillräckligt användarvänlig.

Öka antalet riskbedömningar

Med hjälp av teknisk konsult kommer en ny och mer lättanvänd design av webbsidan för vibrationsdatabasen att utvecklas. Dessutom görs databasen mobilanvändarvänlig. Syftet är att göra databasen mer tillgänglig och lättanvänd så att antalet riskbedömningar ökar inom företag med anställda som utsätts för vibrationer.

- I projektet kommer vi också att utvärdera användarvänligheten och undersöka om riskbedömningarna faktiskt ökar bland företag inom branschen, berättar Hans Pettersson.

Projektet sker i samarbete med arbetsgivar- och fackliga organisationer samt arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige. Arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovården från ett 90-tal företag i berörda branscher bjuds in till projektet för att utvärdera användarvänligheten av den utvecklade databasen och mobilapplikationen.

Forskaren Hans Pettersson vid enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, leder projektet som ska vara klart 2020.

Länk till vibrationsdatabasen(http://www.vibration.db.umu.se/)

Kontakt för mer information

Hans Pettersson
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Umeå universitet
090–785 69 27
hans.pettersson@umu.se

Redaktör: Lena Åminne

Adress till nyheten:
http://www.medfak.umu.se/nyhet//.cid286824

Ta cykeln till jobbet

[2017-09-25] Om alla Stockholmare som kan cykla till jobbet inom 30 minuter, skulle göra det och lämna bilen hemma kunde vi spara 80 liv!

Många är fördelarna med att välja cykel framför bil. Läs mer om senaste forskningen på området här:
Länk till artikel på SVT Nyheter

I Vetenskapens värld den 25 september tas just detta ämne upp:
Länk till SVT Play, Vetenskapens värld

Här hittar du en av de artiklar som ligger till grund för resultaten:Länk till artikel

Regler för arbete i kyla efterfrågas

[2017-09-20] De skador man får av vibrerande verktyg och vid arbete i kyla är likartade. Det har man kunnat konstatera vid Yrkes- och miljömedicin där dessa problem har studerats.

Läs mer och lyssna på inslaget i p4 Västerbotten där vår doktorand, Daniel Carlsson, intervjuas.

Länk till SR, p4 Västerbotten.


Sidansvarig: Bertil Forsberg

Utskriftsversion

Aktuella publikationer och rapporter

Rapporter

Disputationer

Publikationer


Tidigare nyheter

[2017-08-30] Klimatförändringarna påverkar vår hälsa

[2017-08-30] Nytt cykelprojekt på gång i Umeå

[2017-06-15] Ett nytt nummer av summerat har landat

[2017-05-22] Värmerelaterad ohälsa kommer att öka och framförallt bland äldre

[2017-04-04] Vart femte barn uppger matöverkänslighet men många saknar en korrekt diagnos

Biltunnlar ger extrema halter

Nya rön om luftföroreningar

Vedrök bakom förtida död

Umeåfynd om avgaser och demens bekräftas i Kanada

Nytt nummer av summerat uteHur påverkas arbetsmiljön, den fysiska aktiviteten, hälsan och produktiviteten i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö?"Vibrationsstickan" ett hjälpmedel vid riskbedömningSkärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadanFler riskbedömningar i arbetslivet med uppfräschad vibrationsdatabasNästan 37 miljoner till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärdBarn till pappor som rökt i tonåren löper större risk att drabbas av astma

Miljömedicinskt möte 2016
Stora samhällsvinster om bilister börjar cyklaFör vissa är stadens luftkvalitet extra viktigVägdamm under våren påverker Umeåbarnens lungor enligt ny studieHälsokonsekvenser i fokus vid klimatseminarier i AlmedalenFörsta numret av summeratLuftföroreningar påverkar barns och ungas psykiska hälsaNy SVU-rapport: Tidsmässiga samband mellan nederbörd, råvattenkvalitet och magsjukaAvgaser viktig faktor bakom demensForskningsrådet Formas har beviljat Hans Orru 3 miljoner kr 2016-2018 för ett projekt om nanopartiklar.AFA har beviljat Hans Pettersson 1.8 miljoner 2016-2017 för ett projekt om kyla, buller och hjärt-kärlsjukdom. Forskare undersöker sambandet mellan luftföroreningar, hälsa och välfärd.Artikel om Eva Rönmark, Modigpriset och OLIN 30 år i Insikt Norrbotten, nr 4 2015Eva Rönmark, adjungerad professor vid Yrkes- och miljömedicin, har tilldelats Margareta och Eric Modigs pris 2015. (extern länk, nsd.se)Stor svensk studie visar att mormors rökning under graviditeten ökar risken för astma.Avgaser ökar risken för demens enligt en ny studie från Umeå av Anna Oudin m fl.Nyhetsarkiv - tidigare nyheter från Yrkes- och miljömedicin