Till umu.se

Välkommen till Yrkes- och miljömedicin

Disputation | Helena Backman

Lung function and prevalence trends in asthma and COPD.

Luftvägssymtom är starkt associerade till luftvägssjukdomar som till exempel astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), vilka medför en stor samhällsbörda i form av funktionsnedsättning, dödlighet och kostnader. Det är viktigt att veta hur vanliga sjukdomar är i samhället för effektiv allokering av sjukvårdsresurser. Rökning är den enskilt viktigaste riskfaktorn (bland riskfaktorer som kan förebyggas) när det gäller både luftvägssymtom och KOL och samband finns även med astma. Lungfunktion är ett centralt mått vid utvärdering av såväl progress som svårighetsgrad av både astma och KOL. Målet med avhandlingen är att studera tidstrender i förekomst av astma och KOL i relation till förändrade rökvanor i befolkningen samt att utvärdera och framställa nya referensvärden för lungfunktion.
Medicine doktorsexamen 2016

Länk till abstract och avhandlingLänk till pressmeddelande Länk till artikel på NLL's webbLänk till information om OLIN-studierna

Ny SVU-rapport: Tidsmässiga samband mellan nederbörd, råvattenkvalitet och magsjuka

Samband beskrivs mellan kraftigt regn, försämrad råvattenkvalitet och det ett ökat antal fall av magsjuka där den tidsmässiga fördröjningen överensstämmer med inkubationstider gällande virus. Rapporten förslår att ett bättre skydd mot förorening av Göta älv och förbättrade barriärer i dricksvattenproduktionen är motiverade.

[Mars 2016] Projektet ”Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution – bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier” slutrapporteras i två separata rapporter, denna rapport samt i rapporten Hälsomässiga risker på ledningsnätet av Malm med flera.

Dagens expertbedömningar anger att klimatförändringarna kommer att leda till mer extremt väder, skyfall och översvämningar, men också mer torka vilket skapar ökade risker för vattentäkter, dricksvattenverk och distributionssystem. Mer patogena organismer väntas nå vattensystemen. Vattenbrist som kan bli vanligare genom klimatförändringarna leder till tryckfall och ökad risk för kontamination av ledningsnätet. Hur mycket ohälsa i Sverige som beror på förekomsten av smittämnen i dricksvatten är till stora delar okänt. Bara kända utbrott har studerats och därför är den totala omfattningen svår att uppskatta.

Projektet Tidvatten har studerat effekterna av extremt väder på råvatten för att studera sambanden mellan extrem nederbörd, turbiditet, indikatorbakterier och driftförhållanden och antal patienter sökande för akuta magtarmproblem. Vi har även studerat om händelser på ledningsnätet påverkar antal fall av vårdsökande i berörda områden. Utifrån dessa resultat utvärderas hur viktigt ur hälsosynpunkt det är med förbättrings- och anpassningsåtgärder som även tar hänsyn till väntade klimatförändringar. För att minska riskerna på ett effektivt sätt måste vi ha kunskap om både sannolikheter och konsekvenser.

Denna rapport beskriver den del av projektet som handlar om effekter av nederbörd där tre vetenskapligt publicerade artiklar väsentligt bidragit till att öka våra kunskaper om sambanden och hotet från ett blötare klimat.

Huvudförfattare till rapporten är Anderas Tornevi, Umeå universitet i samarbete med Olof Bergstedt vid Kretslopp och vatten, Göteborgs stad samt Bertil Forsberg, Umeå universitet.

Läs hela rapporten här

Läs artikel i Ny Teknik; Kass teknik kan leda till magsjuka (2016-03-16)
 


Sidansvarig: Bertil Forsberg
2016-05-03

Utskriftsversion

Vår vision

Vår verksamhet ska leda till bättre hälsa genom ökad kunskap om riskfaktorer och förebyggande av ohälsa. Vi åstadkommer detta genom forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om enheten här

Läsvärt

Norra Sveriges MONICA-undersökningar har inte bara följt hjärt-kärlsjukdom, utan också varit ett sätt att följa miljöföroreningar hos befolkningen i Norrbotten och Västerbotten. Undersökningen har nu pågått i 30 år och firar med en jubileumsskrift.
Förutom tidstrender för kolesterol, fetma m.m. kan du läsa om hur blykoncentrationen i vårt blod och bisfenol A i urin minskar. Men kadmiumkoncentrationen gör det tyvärr inte.

Du hittar MONICA 30 ÅR här