Välkommen till Yrkes- och miljömedicin

Hur kan Sverige bli bättre rustat att hantera hettan?

[2018-08-06]”Varningen har sänts ut: detta är bara början på en värmebölja som bokstavligen kommer att grilla oss”

Så lät det nyligen i en spansk nyhetssändning. Delar av Spanien, Portugal och södra Frankrike väntas till helgen få temperaturer som närmar sig 50 °C. Vad kan vi i Sverige lära oss från dessa länders förberedelser inför värmeböljor?

Studio Ett pratar med äldreminister Lena Hallengren och Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet med inriktning på bland annat hälsoeffekterna av extremt väder och klimatförändringar.

Lyssna på intervjun i Studio ett (10 min):
"Den här sommaren kan göra att vi får en nationell handlingsplan"

Typen av arbete avgör trivsel i aktivitetsbaserat kontor

[2018-04-04] Chefer och personer som ofta behöver diskutera med kollegor trivs bra i ett aktivitetsbaserat kontor med en öppen miljö utan fasta platser. Anställda med arbetsuppgifter som kräver hög grad av koncentration blir däremot störda och upplever försämrad produktivitet. Det visar en studie som en forskargrupp i Umeå har gjort bland kommuntjänstemän i Örnsköldsvik.

– Detta är en fråga som det finns mycket åsikter och känslor kring och därför var det angeläget med forskning för att så långt som möjligt ta reda på fakta, säger projektledare Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå universitet.

I projektet har forskarna följt och utvärderat en flytt av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun till nya kontor. De hade tidigare i huvudsak arbetat i cellkontor med egna rum. Drygt hälften flyttade till ett nytt aktivitetsbaserat kontor och knappt hälften till ett annat cellkontor där man hade egna eller delade rum. Mätningar med enkäter, intervjuer och observationer genomfördes på bägge grupperna sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter flytten.

Foto kontorsmiljö (Arkitekthögskolan): Johan Gunséus

Nöjdheten med det aktivitetsbaserade kontoret varierade kraftigt beroende på arbetsuppgifterna. Chefer och medarbetare som arbetade mycket i grupp och hade behov av att diskutera med kollegor var nöjda med det öppna kontoret. Anställda som hade mycket enskilt koncentrationskrävande arbete vid dator blev störda av ljud och andra intryck, och upplevde att produktiviteten blev lägre. Anställda som hade tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde också problem med den öppna miljön och ville hellre arbeta på cellkontor med eget eller delat rum.

– Resultaten visar att det är viktigt med en noggrann kartläggning av [Lisbeth Slunga Järvholm] arbetsuppgifter och olika medarbetares behov innan man flyttar till en aktivitetsbaserad arbetsplats. Utformningen av själva kontoret är också avgörande. Det måste finnas tillräckligt med ytor för alla de olika uppgifter som ska utföras, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

– Sedan är det också viktigt med samverkan och att man tar fram gemensamma spelregler för kontoret och rutiner för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Man bör från början också fundera över vilken miljö som är lämplig för den typ av verksamhet man har. För arbetsplatser med många olika typer av arbetsuppgifter kanske det är bäst med en blandning av aktivitetsbaserat och egna rum, beroende på arbetsuppgifter och individuella behov.

Forskningsprojektet Aktikon är finansierat av AFA försäkring.

Till rapporten

Till Afa Försäkrings nyhet kring slutrapporten 2018-04-13

För mer information, kontakta gärna

Lisbeth Slunga Järvholm
Yrkes- och miljömedicin,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Umeå universitet
Telefon: 090-785 24 54
E-post: lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se

Redaktör: Ola Nilsson

Det som göms i snö, kommer fram i tö...

[2018-03-23] Igår morse var Bertil Forsberg med i SVT Morgonstudion för att prata om det problem med partiklar som finns under våren när vägdammet virvlar upp i solskenet.

Länk till programmet, inslaget börjar ca kl. 07.50​

Länk till nyhet på SVT Nyheter

Svenskt initiativ om luft och klimat

Den 19-21 mars samlas luftexperter från hela världen i Göteborg för att delta i den internationella workshopen Saltsjöbaden VI. Fokus är på att tillsammans utarbeta strategier och utveckla internationella samarbeten för att säkra luftkvalitet och hälsa, och samtidigt stärka klimatarbetet och den biologiska mångfalden.

Inledningstalare var miljöminister Karolina Skog. Introduktionen om luftföreningar och hälsa hölls av professor Bertil Forsberg från Umeå universitet, som underströk att de lokala hälsokonsekvenserna av utsläpp ofta har underskattats på grund av för dåliga data om föroreningshalterna.

Se workshopens program

Att förbjuda eller inte förbjuda - det är frågan

Just nu pågår diskussioner i Tyskland kring eventuella förbud av dieselbilar. Detta för att råda bot på den dåliga stadsluften och för att nå de miljömål som man beslutat om.

I Vetenskapsradions program Klotet från den 21 februari, svarade Bertil Forsberg på frågor kring effekterna av ett eventeullt dieselförbud.

Lyssna på programmet här

Svaj och ojämn gång kan förutspå fallolyckor

[2018-02-07] Genom att studera hur personer går och står kan man i viss mån förutsäga vilka äldre som löper ökad risk att falla och drabbas av benbrott. Det visar Jonas Johansson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.

Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.

– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.

I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.

– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och

därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.

Jonas Johansson är uppväxt i Södertälje och magister i idrottsmedicin vid Umeå universitet. Han arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Läs avhandlingen här

Mer information finns i nedan artikel:Artikel från VK 2018-02-12

För mer information, kontakta gärna

Jonas Johansson
Mobil: 070-299 03 16
E-post: jonas.johansson@umu.se

Stort forskningsanslag gör det möjligt att studera över gränserna

[2018-01-10] Ett nytt, stort forskningsprojekt har sett dagens ljus. Nordic EpiLung Study ska under fyra år studera astma och KOL i Sverige, Norge och Finland.

Syftet med forskningsprojektet är att se vilka likheter och skillnader som finns i de tre länderna gällande sjuklighet, sjukvårdskonsumtion och långtidsöverlevnad.

Det faktum att länderna ser lite olika ut när det kommer till sjukvård och samhällsstruktur gör det extra intressant att jämföra. Man vill se om, och i så fall hur mycket, socioekonomiska faktorer bidrar när det kommer till astma och KOL. Dessa faktorer handlar bland annat om befolkningarnas utbildningsnivå, inkomst och yrkestitel.

Projektet är ett samarbete med forskare vid OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) vid Region Norrbotten och universiteten i Umeå, Göteborg, Helsingfors, Tammerfors och Trondheim.

De olika forskargrupperna har under lång tid tillbaka bedrivit forskning kring dessa sjukdomar, med identiska metoder. Tack vare forskningsanslaget får nu forskarna möjlighet att göra gemensamma studier. 

Projektet kommer att pågå under 2018-2021 och finansieras med 9,5 miljoner NOK av Nordiska ministerrådet (NordForsk).

Ansvarig för projektet är professor Eva Rönmark, eva.ronmark@norrbotten.se


Sidansvarig: Bertil Forsberg

Utskriftsversion

Vår vision

Vår verksamhet ska leda till bättre hälsa genom ökad kunskap om riskfaktorer och förebyggande av ohälsa. Vi åstadkommer detta genom forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om enheten här

Hörts i media

Vedeldning kan leda till demens

Lika farligt som avgaser, säger Anna Oudin som forskar på området.

Läs artikel i SVT Nyheter Västerbotten

Läs artikel i VK Plus

Kontorscykling bra för hälsan

I lördags var vår doktorand, Viktoria Wahlström, med i P4 Extra och pratade om kontorscykling.

Lyssna på inslaget här


Nytt nummer av summerat

Nytt nummer finns nu att läsa här

Nästan en tredjedel av Stockholms bilpendlare skulle kunna cykla till jobbet och ändå få max en halvtimme i pendlingstid – det skulle minska utsläppen rejält. KITs reporter testar hur långt hon kommer på 30 min.

Se filmen här