Till umu.se

Välkommen till Yrkes- och miljömedicin

Biltunnlar ger extrema halter

Varnar för farligt höga partikelhalter i vägtunnlar: ”Värre än i Peking”

Läs och se mer på SVTs hemsida

Nya rön om luftföroreningar

Vedeldning och trafik största hoten mot luften i städerna

Hälsoeffektmätningar för Stockholm, Göteborg och Umeå visar att betydelsen av lokala utsläpp av luftföroreningar från vedeldning och vägtrafik är större än vad tidigare beräkningar på nationell nivå har visat. Mest förvånade är forskarna över vedeldningens stora betydelse, med effekter i form av dödlighet av samma storleksordning som den från trafiken. Nya studier i dessa områden visar också ett tydligt samband mellan exponeringen för sot och stroke.

Läs mer i pressmeddelande

Vedrök bakom förtida död

Bertil Forsberg intervjuas i Vetenskapsradion om vedrök.

Lyssna på Sveriges radio

Umeåfynd om avgaser och demens bekräftas i Kanada

Forskare: Trafiken kan trigga demens

Människor som bor nära hårt trafikerade vägar löper större risk att drabbas av demens. Det visar en ny kanadensisk studie.

Länk till artikel (SVT)

Nytt nummer av summerat ute!

Så lackar det mot jul och det innebär att vårt nya nummer av summerat finns tillgängligt.

Vårt nyhetsbrev distribueras två gånger per år, primärt i elektroniskt format. LÄNK TILL PDFDen ger en sammanfattning av vad som hänt det senaste halvåret inom vårt forskningsområde i allmänhet och Yrkes- och miljömedicins verksamhet i Umeå i synnerhet.

Man kommer även att hitta ett kalendarium och information kring ett urval av kommande evenemang där Yrkes- och miljömedicin är arrangör eller involverade som medverkande.

Om man är intresserad, kan man anmäla sig och på så vis få nyhetsbrevet skickat som pdf via e-post. Skicka i så fall ett meddelande till Kristina Lindblom.

Hur påverkas arbetsmiljön, den fysiska aktiviteten, hälsan och produktiviteten i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö?

Kontorslandskap införs på många arbetsplatser. I aktivitetsbaserad kontorsmiljö har de anställda inte någon fast arbetsplats utan väljer arbetsställe beroende på arbetsuppgift. Frågan är hur arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet påverkas vid arbete i sådan miljö.

Många anställda är idag stillasittande vilket påverkar hälsan negativt. Aktivitetsbaserad kontorsmiljö skulle kunna leda till ökad fysisk aktivitet.

Inom Örnsköldsviks kommun undersöks kort- och långtidseffekter av aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Totalt 400 tjänstemän flyttade till nya lokaler under 2015 – hälften till aktivitetsbaserad kontorsmiljö och hälften till egna rum, s.k. cellkontor. Upplevd arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet mäts på båda grupperna 6 månader före flytt, samt 6 och 18 månader efter flytt. Utvärdering sker med enkäter, mätning av fysisk aktivitet med aktigrafi, fokusgruppsintervjuer, observationer och Gå-turer med arkitekt i de olika miljöerna.

Projektet har som mål att bidra till framtagande av en manual och ett enkelt utvärderingsinstrument för arbetsplatser som planerar att övergå till aktivitetsbaserad kontorsmiljö. I detta tvärvetenskapliga projekt samarbetar forskare inom medicin, arbetsmedicin, psykologi och arkitektur vid Umeå universitet (Tommy Olsson, Lisbeth Slunga Järvholm, Maria Nordin och Mette Harder), Stockholms universitet, KTH (Christina Bodin Danielsson) och Örnsköldsviks kommun. Projektet startar september 2014 och beräknas pågå t.o.m. år 2017 och är finansierat av AFA.

I dagarna har projektet uppmärksammats i både SVT Västerbottens nyheter (LÄNK) och i Sveriges Radio’s P1 (LÄNK - 33 minuter in i programmet).

Har du frågor kring projektet, kontakta Lisbeth Slunga Järvholm eller Viktoria Wahlström.

Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan

DEBATT. Både staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå. En skärpning av kraven skulle driva på teknikutvecklingen och öka seriösa tillverkande företags konkurrenskraft – och framförallt minska vibrationsskadorna hos användarna, skriver en grupp forskare.

Skador från vibrerande maskiner och verktyg har blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom, enligt färsk statistik från AFA Försäkring. Denna typ av skador har varit kända i cirka 100 år. De visar sig vanligen som vita fingrar och nedsättning av känseln i händerna. Besvären kan vara så uttalade att man tvingas byta arbete och inte kan utöva aktiviteter på fritiden.

I Sverige liksom Europa finns ett gränsvärde för hur länge man får använda sina verktyg under en arbetsdag, beroende på hur kraftigt de vibrerar. Exakt var gränsen går för skada är inte känt, men forskningen är överens om att nuvarande gränsvärde inte helt skyddar mot skador.

Många som drabbas är i medelåldern, men det finns också patienter i 20-årsåldern som efter mindre än ett år uppvisar skador och får livslånga handikapp. Skadorna kan leda till dålig känsel, värk och en konstant surrande känsla i fingrarna. Många blir fumliga och får svårt att hålla i sina verktyg eller i små saker som skruvar och muttrar. Skador på fingrarnas blodkärl leder till vita fingrar och ökad känslighet för kyla.

De flesta skadorna går inte att bota och leder i många fall till ofrivilligt byte av arbete eller i värsta fall arbetslöshet.

Fortfarande förekommer oacceptabelt höga nivåer för vibrationer. Ungefär en fjärdedel av de patienter som kommit till arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund utsätts i sitt nuvarande arbete för så mycket vibrationer från verktyg att gränsvärdet överskrids. Läget är sannolikt ungefär detsamma på andra håll i landet.

Idag finns det ingen reglering på hur mycket vibrationer en maskin får avge utan ansvaret läggs helt och hållet på brukaren att begränsa användningstiden för att undvika skador. Detta synsätt går tvärt emot vad som är brukligt på flertalet andra områden som till exempel utsläpp från fordon, gifter i barnleksaker och så vidare. I dessa fallen är det inte användarens ansvar att reglera bilens körsträcka eller tiden som man leker med dockan utan ansvaret ligger på tillverkaren utifrån lagkrav.

Arbetsgivarna har naturligtvis ett övergripande ansvar, en del kan göras med utbildning, men vi tror att det krävs kraftigare åtgärder för att komma tillrätta med dessa helt onödiga skador. Beställare, till exempel offentliga institutioner kan se till att man i sina beställningar kräver att man inte använder metoder som inte utsätter de som arbetar för kraftigt vibrerande verktyg. Men det är inte realistiskt att villaägaren som anlitar en firma ska klara att lägga en beställning som inte innebär risk för vibrationsskador.

I stället borde staten ta ett betydligt större ansvar för att inte skador uppträder och se till att nuvarande regler (Arbetsmiljöverkets föreskrift) följs, vilket uppenbarligen inte sker idag. Och framför allt måste maskintillverkarna vars produkter är grundorsaken till vibrationerna tvingas att ta ett större ansvar. Hårda krav innebär också en utveckling av arbetsmetoder och verktyg.

Avsevärda förbättringar kan göras på maskinerna ofta med relativt enkla åtgärder till en marginell kostnad. Trots att direktiv inom EU föreskriver att maskiner ska konstrueras så att de vibrerar så lite som möjligt genom att använda tillgänglig teknik så efterlevs inte detta. För en stor del av vibrerande verktyg har endast begränsad teknikutveckling skett de senaste 40 åren.

Vi anser att maskiners maximalt tillåtna vibrationer måste regleras och stegvis skärpas. Detta görs redan idag för buller på många maskingrupper så varför inte på vibrationer som ofta orsakar skador? En skärpning av kraven skulle driva fram en teknikutveckling och öka seriösa tillverkande företags konkurrenskraft och framförallt minska vibrationsskadorna hos användarna.

Det borde gå att införa ”förbud” mot vissa typer av arbetsoperationer där vi vet att gränsvärdet överskrids redan när man arbetat mindre än 15 minuter med verktyget under en arbetsdag. Alternativt kan man tänka sig att man kräver att de som använder sådana verktyg ska ha en särskild licens som kan återkallas vid ”missbruk”.

Skribenter:

  • Lage Burström, Forskare, Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, Umeå
  • Bengt Järvholm, Professor, Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, Umeå
  • Lars Gerhardsson, Professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin, Göteborg
  • Hans Lindell, Forskare, Swerea IVF, Mölndal
  • Tohr Nilsson, Överläkare, Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, Umeå
  • Catarina Nordander, Överläkare, Region Skåne, Arbets- och miljömedicin Syd, Lund
  • Magnus Svartengren, Professor, Uppsala universitet, Arbets- och miljömedicin, Uppsala
  • Jens Wahlström, Verksamhetschef, Norrlands universitetssjukhus, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Umeå

Debattartikeln är publicerad på Dagens Arbete och återfinns här. Där går det även bra att kommentera.


Sidansvarig: Bertil Forsberg

Utskriftsversion

Vår vision

Vår verksamhet ska leda till bättre hälsa genom ökad kunskap om riskfaktorer och förebyggande av ohälsa. Vi åstadkommer detta genom forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om enheten här

I fokus

”Vibrationsstickan” ett hjälpmedel vid riskbedömning

Läs artikeln

Läsvärt

Norra Sveriges MONICA-undersökningar har inte bara följt hjärt-kärlsjukdom, utan också varit ett sätt att följa miljöföroreningar hos befolkningen i Norrbotten och Västerbotten. Undersökningen har nu pågått i 30 år och firar med en jubileumsskrift.
Förutom tidstrender för kolesterol, fetma m.m. kan du läsa om hur blykoncentrationen i vårt blod och bisfenol A i urin minskar. Men kadmiumkoncentrationen gör det tyvärr inte.

Du hittar MONICA 30 ÅR här