Till umu.se

Välkommen till Yrkes- och miljömedicin

Värmerelaterad ohälsa kommer att öka och framförallt bland äldre

[2017-05-22] Förväntade klimatförändringar under det kommande århundradet kommer att höja såväl medeltemperaturerna som antalet dagar med ovanligt höga temperaturer, vilket kommer att öka den värmerelaterade ohälsan i Sverige och Europa.

– Värmeböljor är på vissa håll i världen det väderfenomen som skördar flest liv, men trots att ökande temperaturer kanske är den mest omtalade effekten av klimatförändringarna, så är hälsoriskerna som värmeböljor för med sig mindre kända, säger Christofer Åström, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin.

Att höga temperaturer direkt påverkar hälsan i Europa och även ett nordligt land som Sverige har visats i flera studier bland annat av Umeåforskare. Enligt Christofer Åström kommer omfattningen av effekterna att förändras beroende på att temperaturerna ökar, men också till följd av att vi har en åldrande befolkning.

Hur höga temperaturer kommer att påverka Sverige och Europa beror till stor del på hur den befolkning som utsätts kommer att se ut. Bland äldre personer i befolkningen är det betydligt vanligare med sjukdomar och medicinering som visat sig öka hälsorisken vid höga temperaturer. Enligt en rapport från Europakommissionen kommer andelen personer i Europa över 65 år att öka från 18 till 28 procent mellan 2015 och 2060.

Svenskt värmevarningssystem ska förutsäga hälsoinverkan
Christofer Åström har i sitt avhandlingsarbete tagit fram underlag om temperatur och dödlighet som använts av SMHI för att skapa ett svenskt värmevarningssystem. I detta arbete har han tillsammans med sina kollegor vid Umeå universitet undersökt vilka faktorer som påverkar möjligheten att förutsäga hur stor hälsoinverkan höga temperaturer leder till i nuläget.

Christofer Åström beskriver troliga förändringar i befolkning och samhälle som kommer att styra hur folkhälsan påverkas av fler varma dagar. Det mesta tyder enligt avhandlingen på att den värmerelaterade ohälsan kommer att öka i Sverige och Europa också för att befolkningen blir allt äldre, men det finns också saker som förändras åt rätt håll:

  • Samtidigt som det blir fler äldre människor verkar dessa bli allt friskare med en generellt sjunkande dödlighet vilket kan motverka effekterna av en ökad andel äldre.
  • Värmeböljor utgör en större hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom. Den minskande förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar kan också komma att mildra effekterna av högre temperaturer.
  • Riskökningen per grad högre temperatur kan minska i framtiden. I delar av världen där värmeböljor har varit ett känt problem, som exempelvis Frankrike, Italien och Storbritannien, har varningssystem och handlingsplaner införts. Studier tyder på att denna typ av anpassningsåtgärder har minskat de negativa hälsoeffekterna.

– Det finns indikationer på att en mer hälsosam och välinformerad befolkning kommer att kunna bromsa de negativa hälsoeffekterna av framtida värmeböljor. Men eftersom vi trots detta ändå ser en ökning av de värmerelaterade effekterna, så kommer det att krävas ytterligare insatser för att förhindra dessa förtida dödsfall, säger Christofer Åström.

Christofer Åström kommer från Umeå. Han är statistiker och doktorand på enheten för Yrkes- och Miljömedicin, Umeå universitet.

Läs hela avhandlingen här

För mer information, kontakta gärna:

Christofer Åström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Telefon: 090–785 08 72
E-post: christofer.astrom@umu.se

Om disputationen:

Onsdagen den 24 maj försvarar Christofer Åström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Hälsokonsekvenser av värmeböljor - kort- och långsiktiga prediktioner. Engelsk titel: Health effects of heatwaves - short and long term predictions. Fakultetsopponent: Professor Scott Sheridan, Department of Geography, Kent University, United Kingdom. Huvudhandledare: Professor Bertil Forsberg.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Triple Helix, Samverkanshuset, Umeå universitet.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz
http://www.umu.se/nyhet//.cid282748
 

Vart femte barn uppger matöverkänslighet men många saknar en korrekt diagnos

[2017-04-04] Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn i Norrbotten, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost. Även om en födoämnesprovokation som genomförts i studien visade att många barn skulle kunna återintroducera livsmedlet, var rädsla för reaktioner ett hinder för återintroduktion.

I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.

– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.

– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.

Foto: Lena Lee
Foto: Lena Lee

De barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.

Studien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.

– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.

Om studien

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).

När deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.

Åsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad. 

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:

Åsa Strinnholm, Barn och ungdomscentrum, Norrlands universitetssjukhus Umeå
Telefon: 070-310 8544
E-post: asa.strinnholm@umu.se

Om disputationen:

Fredagen den 7 april försvarade Åsa Strinnholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för omvårdnad sin avhandling med titeln: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn - prevalens, livskvalitet och upplevelser vid dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation. Engelsk titel: Food hypersensitivity among schoolchildren - prevalence, Health- Related Quality of life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. Fakultetsopponent: Universitetslektor Inger Kull, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

Redaktör Daniel Harju

Adress till nyheten:
http://www.medfak.umu.se/nyhet//.cid281120

Biltunnlar ger extrema halter

Varnar för farligt höga partikelhalter i vägtunnlar: ”Värre än i Peking”

Läs och se mer på SVTs hemsida

Nya rön om luftföroreningar

Vedeldning och trafik största hoten mot luften i städerna

Hälsoeffektmätningar för Stockholm, Göteborg och Umeå visar att betydelsen av lokala utsläpp av luftföroreningar från vedeldning och vägtrafik är större än vad tidigare beräkningar på nationell nivå har visat. Mest förvånade är forskarna över vedeldningens stora betydelse, med effekter i form av dödlighet av samma storleksordning som den från trafiken. Nya studier i dessa områden visar också ett tydligt samband mellan exponeringen för sot och stroke.

Läs mer i pressmeddelande

Vedrök bakom förtida död

Bertil Forsberg intervjuas i Vetenskapsradion om vedrök.

Lyssna på Sveriges radio


Sidansvarig: Bertil Forsberg

Utskriftsversion

Vår vision

Vår verksamhet ska leda till bättre hälsa genom ökad kunskap om riskfaktorer och förebyggande av ohälsa. Vi åstadkommer detta genom forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om enheten här

Kommande seminarium 23/5


Länk till PDF