Till umu.se

Välkommen till Yrkes- och miljömedicin

Svaj och ojämn gång kan förutspå fallolyckor

[2018-02-07] Genom att studera hur personer går och står kan man i viss mån förutsäga vilka äldre som löper ökad risk att falla och drabbas av benbrott. Det visar Jonas Johansson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.

Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.

– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.

I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.

– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och

därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.

Jonas Johansson är uppväxt i Södertälje och magister i idrottsmedicin vid Umeå universitet. Han arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Läs avhandlingen här

Mer information finns i nedan artikel:Artikel från VK 2018-02-12

För mer information, kontakta gärna

Jonas Johansson
Mobil: 070-299 03 16
E-post: jonas.johansson@umu.se

Stort forskningsanslag gör det möjligt att studera över gränserna

[2018-01-10] Ett nytt, stort forskningsprojekt har sett dagens ljus. Nordic EpiLung Study ska under fyra år studera astma och KOL i Sverige, Norge och Finland.

Syftet med forskningsprojektet är att se vilka likheter och skillnader som finns i de tre länderna gällande sjuklighet, sjukvårdskonsumtion och långtidsöverlevnad.

Det faktum att länderna ser lite olika ut när det kommer till sjukvård och samhällsstruktur gör det extra intressant att jämföra. Man vill se om, och i så fall hur mycket, socioekonomiska faktorer bidrar när det kommer till astma och KOL. Dessa faktorer handlar bland annat om befolkningarnas utbildningsnivå, inkomst och yrkestitel.

Projektet är ett samarbete med forskare vid OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) vid Region Norrbotten och universiteten i Umeå, Göteborg, Helsingfors, Tammerfors och Trondheim.

De olika forskargrupperna har under lång tid tillbaka bedrivit forskning kring dessa sjukdomar, med identiska metoder. Tack vare forskningsanslaget får nu forskarna möjlighet att göra gemensamma studier. 

Projektet kommer att pågå under 2018-2021 och finansieras med 9,5 miljoner NOK av Nordiska ministerrådet (NordForsk).

Ansvarig för projektet är professor Eva Rönmark, eva.ronmark@norrbotten.se

Flera viktiga miljöfaktorer påverkar invånarna i norra Sverige

[2018-01-08] Andelen rökare och passiv rökning minskar i norra Sverige, medan andelen som är besvärade av bilavgaser vid bostaden inte visar någon sjunkande trend. Det visar den tredje miljöhälsoenkäten som nu presenteras i en ny rapport.

Miljöhälsorapport norr 2017 är den första breda analysen av olika miljöfaktorer och hälsa bland vuxna i de fyra nordligaste länen. En motsvarande rapport avseende barn i norra Sverige publicerades 2013.

Den nya rapporten beskriver miljöfaktorer i norra Sverige som har betydelse för vår hälsa. Exempel är vedrök och astmabesvär i städer och mindre tätorter, buller och sömn för boende utmed vägar eller förekomst av radon i bostäder och risken för lungcancer.

Underlaget till rapporten utgörs främst av den nationella miljöhälsoenkäten till ett slumpmässigt urval i befolkningen. Det var Folkhälsomyndigheten som våren 2015 sände ut enkäten.

Trender kan skönjas bland resultaten

Eftersom detta är tredje gången miljöhälsoenkäten skickats ut kan man nu börja studera trender. Där framgår att andelen rökare minskat betydligt från första undersökningen 1999 till idag. Detsamma gäller även den passiva rökningen (miljötobaksrök). Andelen som vid bostaden besväras av bilavgaser har i stort sett legat på oförändrad nivå över åren, och andel besvärade av vedeldning har i tre av fyra län ökat sedan förra enkäten 2007.

Jämfört med Sverige som helhet, visar hälsostatistiken att det är mer vanligt bland boende i norra Sverige med övervikt och bukfetma samt att medellivslängden är något kortare här. För kvinnor i norra Sverige verkar ökningen av livslängden dessutom ha planat ut.

Rapporten pekar på möjliga hälsovinster i samband med miljömålsarbetet. Exempel är minskning av bilavgaser och buller från trafik och en ökad fysisk aktivitet inom befolkningen vid en övergång från bil till cykel för korta resor. För en minskning av lungcancer bör kommuner aktivt fortsätta med att få sina invånare att kartlägga nivåer för radonstrålning inomhus, men även sjukvården kan beakta radonfrågan, exempelvis i kontakt med rökare.

Syftet med rapporten är att skapa ett underlag för regionala och lokala prioriteringar och beslut. Den riktar sig främst till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer som arbetar för en förbättrad hälsa i befolkningen. Inom landsting och regioner i norr finns här viktiga kopplingar till Folkhälsomålen och för länsstyrelser och kommuner finns kopplingar till Miljömålen.

Naturligtvis kan rapporten vara av intresse även för den som vill fördjupa sig i frågor om vår nutida miljö och hälsa i norra Sverige.

För mer information, kontakta gärna:

Karl Forsell, 090-785 27 56, e-post: karl.forsell@vll.se
Bertil Forsberg, 090 7852751, 070 6324459, e-post: bertil.forsberg@umu.se
Fredrik Sjunnesson, Länsstyrelsen i Västerbotten, 010 - 225 43 61,
e-post: fredrik.sjunnesson@lansstyrelsen.se

Länk till Miljöhälsorapport norr 2017Författarlista för respektive avsnitt med kontaktuppgifter återfinns på sidan 39 i rapporten.

Rapporten finns också på Norrlandstingens Regionförbunds webbplats

Redaktör: Lena Åminne

En ny nollvision som både räddar och förlänger liv

[2017-11-24] Vi måste se bortom nollvisionen för trafiken genom aktiv mobilitet som ger hälsa.

Detta menar professorerna Bertil Forsberg och Peter Schantz i en debattartikel i Dagens Samhälle 24 november tillsammans med sex andra främjare av cykling. 

Läs debattartikeln på
Dagens Samhälle

Mer eller mindre farligt med avgaser för cyklister?

[2017-11-15] Ett projekt vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, ska belysa om ansträngningen vid cykling kan lindra effekterna av den flera gånger förhöjda föroreningsdos som man utsätts för vid cykling.

Foto: Kristina Lindblom

Antagandet bakom undersökningen är att främst den ökade risken för inflammation i lungorna som föroreningarna i stadstrafik medför, möjligen kan minskas av att muskelarbetet ger utsöndring av ämnen som motverkar inflammation i luftvägarna. Många effekter i lungorna och skadliga effekter på hjärtat och blodkärl startas av inflammationen i lungorna, vilken bl a påverkar blodets koaguleringsbenägenhet och kan öka risken för proppar inom riskgrupper.

I studien ingår 30 normalt aktiva personer, varav cirka hälften med astma och hälften luftvägsfriska utan hjärtkärlsjukdom. Deltagandet har tre moment. Först en undersökning av lungfunktion, inflammationsmarkörer i utandningsluft och blod samt blodtryck på klinik före studien. Vid en hårt trafikerad gata cyklar man vid ett tillfälle 30 minuter på en motionscykel och vid ett annat tillfälle sitter man 30 minuter i vila.

Vid gatan överskrids normen för kvävedioxid, och halterna mäts även av partiklar och sot. Lungfunktion, inflammationsmarkörer samt blodtryck studeras före och efter föroreningsexponeringen.

Projektet leds av professor Bertil Forsberg och finansieras av forskningsrådet Forte.

I TV4 Nyheterna gick ett inslag om projektet.

Länk till inslaget


Sidansvarig: Bertil Forsberg

Utskriftsversion

Vår vision

Vår verksamhet ska leda till bättre hälsa genom ökad kunskap om riskfaktorer och förebyggande av ohälsa. Vi åstadkommer detta genom forskning, utbildning och samverkan.

Läs mer om enheten här

Ny summerat ute!

Nu finns ett nytt nummer av summerat tillgängligt.

Läs den här

Om du vill få det tillskickat via epost framöver, kontakta Kristina Lindblom så ser hon till att du hamnar i distributionslistan.

Nästan en tredjedel av Stockholms bilpendlare skulle kunna cykla till jobbet och ändå få max en halvtimme i pendlingstid – det skulle minska utsläppen rejält. KITs reporter testar hur långt hon kommer på 30 min.

Se filmen här