Forskning vid enheten för Dermatologi och venereologi
Sjukahus-syndromet - förlopp och resultat av behandling och rehabiliteringsåtgärder
Målgruppen för projektet är de personer som remitterats till Norrlands universitetssjukhus (NUS) på grund av förmodade inneklimatorsakade besvär och där utredningen inte kunnat utesluta ett sådant samband. Syftet är att med hjälp av journaluppgifter och enkät till patienter få en uppfattning av hur prognosen ser ut och se vilka individfaktorer, omgivningsfaktorer och insatta åtgärder som är associerade till en gynnsam respektive ogynnsam medicinsk och social prognos. Studien görs i samarbete med Yrkes- och miljömedicinska kliniken, sociologiska institutionen och psykologiska institutionen. Motsvarande uppföljningsstudier görs också av patienter med el- och bildskärmskänslighet, patienter med symtom relaterade till dentala material samt patienter med handeksem. De olika delarbetena i projektet är medicinsk och social prognos vid sjukahus-syndrom (publicerad), självbild och coping hos patienter med sjukahus-syndrom, bemötande och copingstartegier för patienter med sjukahus-syndrom (kvalitativ studie) samt en jämförelse av prognosfaktorer för patienter med olika miljörelaterade syndrom och patienter med handeksem. Som ett resultat av projektet avser vi att utveckla ett handlingsprogram för hur patienter med miljörelaterade syndrom kan hanteras i primärvården. Doktorand i projektet är Berit Edvardsson.
Kontaktperson: Berndt Stenberg
Innemiljöer och Hälsa – ett kompetenscentrum
Hälsoproblem orsakade av dåliga innemiljöer är mycket vanliga, men fortfarande saknas mycket kunskap om sambanden mellan byggnader, luftkvalitet och hälsa. Med finansiering från EU:s Botnia-Atlantica program, Umeå universitet, Yrkeshögskolan Novia, Österbottens Förbund samt Västerbottens Landsting är KLUCK2 (2008 – 2011) ett projekt som strävar till att öka kunskapen om inomhusmiljöfrågor i Kvarkenregionen.
Projektet bygger vidare på ett tidigare projekt vid namn ”Kompetenscentrum Byggnad-Luftkvalitet-Hälsa (KLUCK) (2004 – 2007) och består av nio aktiviteter som genom tillämpad forskning, informationsspridning och kontaktskapande verksamhet strävar att öka kunskapen inom området innemiljö och hälsa.
Inomhusmiljöproblem bör bearbetas tvärvetenskapligt och projektet aktiverar därför personer från flera olika yrkesgrupper, allt från studerande till personer med lång erfarenhet inom området, för att hitta gemensamma angreppsmetoder. De huvudsakliga målen med projektet är dels att arbeta för en ökad kompetens inom ämnesområdet, och dels att etablera ett svenskspråkigt kompetenscentrum som fungerar som en utbildnings- och informationsportal för näringsliv och allmänhet om innemiljö och hälsa. Detta kompetenscentrum kommer att fungerar som en virtuell informations- och rådgivningsportal som vänder sig till näringsliv, allmänheten, studenter, forskare, politiker och media.
Ett ständigt växande nätverk av specialister inom området innemiljö och hälsa kommer att vara knutna till kompetenscentrumet, dels som en resurs till näringsliv och allmänhet och dels som en tillgång till varandra i det kontinuerliga arbetet för förbättrad innemiljö och hälsa. Kompetenscentrumet kommer således att koncentrera sig på tre huvudsakliga aktiviteter; informationsspridning, rådgivning och nätverkande. Via kompetenscentrumets hemsida kommer man att kunna ta del av informationsmaterial, så som publikationer och forskningsrapporter, samt få information om pågående projekt och utbildningar inom området. Här kommer även att finnas information om olika myndigheter och andras ansvar och befogenheter när det gäller innemiljö och hälsa, samt länkar till olika aktörer, inklusive berörda delar av näringslivet.
Hittar man inte den informationen man söker här finns även möjligheten att via kompetenscentrumet få svar på specifika frågor direkt från de involverade specialisterna. Som en del i rådgivningsarbetet ingår även lobbyverksamhet där vi arbetar för att ämnesområdet innemiljö och hälsa skall ingå i vissa utbildningar, för att få upp ämnet på den politiska dagordningen samt för att göra ämnet och dess problematik synligare i media.
Nätverksarbetet kommer bland annat att innebära studieresor och seminarier för forskare och näringsliv, och knutet till kompetenscentrumets hemsida kommer ett diskussionsforum att finnas där de involverade specialisterna och övriga insatta har möjlighet att utbyta tankar och debattera sinsemellan.
KOMIN - Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa
Kontaktpersoner: Berndt Stenberg, Bo Glas, Kristina Lindström
Livskvalitet vid cutan leishmaniasis (CL)
Cutan leishmaniasis (orientböld) är en relativt vanlig sjukdom i Iran och angränsande länder. CL orsakar mutilerande sår i huden vilket anses vara stigmatiserande för patienterna. Sjukdomen orsakas av en parasit som sprids av sandflugor. Syftet med detta projekt är att utveckla ett sjukdomsspecifikt instrument för att mäta livskvaliteten vid CL. Arbetet görs i sin helhet i Iran med handledning från Umeå Universitet. De olika delarbetena innefattar två kvalitativa studier med intervjuer av patienter och fokusgruppssessioner för att utveckla instrumentet samt två kvantitativa studier för att validera och testa instrumentet. Doktorand i projektet är Alireza Khatami, Teheran.
Kontaktperson: Berndt Stenberg
Identifiering av nya angreppssätt att tidigt diagnostisera malignt melanom – en fråga om liv eller död
Malignt melanom har ökat dramatiskt de sista 20 åren. Sjukdomen har en god prognos om den upptäcks tidigt, men dödligheten ökar vid försenad diagnos. Patienter upptäcker vanligen melanom själva, men dröjer ofta en längre period innan de söker vård för att få dem undersökta (s.k. patient-delay). Existerande ”prickmottagningar” diagnostiserar idag väldigt få maligna melanom, vilket indikerar att sådana verksamheter är suboptimalt riktade. För att kunna använda preventiva insatser rätt behöver vi veta mer om de människor som dröjer med att söka vård samt vad som kan påverka deras beslut om att till slut söka läkare. Med syfte att senare planera och genomföra en riktad preventiv intervention, avser vi att studera hur män och kvinnor med malignt melanom bestämmer sig för att söka vård. De specifika syftena med projektet är:
1)Att utforska hur patienter beslutar sig för att söka vård.
2)Att utforska det omgivningsfaktorer som har betydelse för beslutsfattandet.
3)Att beskriva likheter och skillnader i de beslutsfattande processerna mellan män och kvinnor med malignt melanom.
4)Att designa och genomföra en intervention
I dagens sjukvård slösas resurser bort på icke-optimala screeningprogram. Samtidigt kvarstår en hög melanom dödlighet. Genom att identifiera ”rätt” patienter, skynda på deras beslutsfattande och förfina screeningprogram, bereder vår projekt väg för minskad dödlighet, minskat lidande och lägre kostnader.
Kontaktperson: Marcus Schmitt-Egenolf
Keratodermia palmoplantaris hereditaria typ Bothnia: kan sjukdomen behandlas med erythromycin?
I de två nordligaste länen i Sverige finns en unik ansamling av individer med ärftlig hudförtjockning i handflator och fotsulor, keratodermia palmoplantaris hereditaria typ Bothnia (KPPB). Med en prevalens 0,5% resp. 0,3% är sjukdomen i Norrbotten och Västerbotten mycket vanligare än någon annanstans i världen. Tillståndet kännetecknas av en mer eller mindre uttalad förtjockning av hornlagret i handflator och fotsulor och ofta av sk "knuckle pads", altså hyperkeratotiska plaque, över knogarna. Typiskt för de som har KPPB är att de berättar att händerna och fötterna blir "svampiga" vid kontakt med vatten, dvs. huden sväller upp och missfärgas grå. Drabbade individer lider av en grov förminskning av känslan i händerna och fötterna.
Fram till nu får KPPB-drabbade fila sina hyperkeratoser och använda mjukgörande med keratolytiska ämnen i som carbamid, mjölksyra eller salicylsyra.
En intressant klinisk observation är att i vissa fall behandling med erythromycin kan leda till en påtaglig förbättring, dvs. tunnare och mjukare hud på handflator och fotsulor. Det goda resultatet fanns månader upp till ett år efter avslutad erythromycin-behandling och kunde upprepas, utan att man kunde förklara vad det berodde på. Erythromycin är en välkänt macrolid-antibiotikum, men möjligtvis är det inte den antimikrobielle effekten, som är ansvarlig för den observerade förbättringen. På senaste år har man lyckats visa immunmodifierande, antiinflammativa och antiproliferativa effekter för macrolid- och andra antibiotika. Vi ska analysera i en klinisk prövning om erythromycin ger ett tunnare hornlagret och medför en förbättring i patientens välmående.
Kontaktperson: Marcus Schmitt-Egenolf
Psoriasis och comorbiditet hos barn
Psoriasis är en folksjukdom med en prevalens (förekomst) på ca 2-3% i Sverige.
Sjukdomen drabbar barn i mindre utsträckning jämfört med vuxna. Vid en studie som genomfördes i Storbrittanien kunde man visa en prevalens på 0,55 % på barn <10 år. Det kliniska intrycket vid debut av psoriasis i barnåldern är att sjukdommen är förenad med en sämre prognos än vid vuxendebut. Det finns dock mycket lite forskning om barnpsoriasis och samsjukligheten har inte undersökts tidigare. Psoriasis har en koppling till ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och metabolt syndrom och detta är kunskap som har tillkommit de senaste åren. Det metabola syndromet inkluderar obesitas, lipidrubbningar och insulinresistens. Ännu finns det inga studier som kan bekräfta eller avfärda om personer med psoriasis hade redan innan diagnossättningen förändrade parametrar (blod, blodtryck etc) för metabol syndrom, eller om de nämnda parametrarna tillkommer under åren man lever med sin psoriasisjukdom. Därför misstänker man att orsaken till denna samsjuklighet kan vara den kroniska inflammation som leder till ökad mängd av proinflammatoriska faktorer såsom TNF-alfa.
Kontaktperson: Marcus Schmitt-Egenolf
Hudens barriärfunktion
Hudens yttersta del, hornlagret, bildar en skyddande barriär mellan kroppens inre och omgivningen. Hornlagret bildas av överhuden, vars celler kontinuerligt delar sig och genomgår en mognadsprocess som gör dem till byggstenar i hornlagret
Det sker hela tiden en omsättning av hornlagret där nybildning balanseras av avstötning från hudytan. Störningar i denna process ses vid en rad hudsjukdomar och kan ge antingen ett onormalt tjockt hornlager eller ett hornlager som avstöts alltför snabbt med en försämrade barriärfunktion som följd. Vi upptäckte tidigt att en viktig roll i hornlagrets omsättning spelas av äggvitenedbrytande enzymer, s k proteaser. Sedan 1980-talet har vi bedrivit studier med mål att identifiera och karakterisera dessa enzymer, både vad gäller egenskaper och reglering av deras aktivitet. Vi använder mikroskopiska, biokemiska och molekylärbiologiska metoder. Betydelsen av vår forskning har understrukits av upptäckter som gjorts av andra grupper under senare år som visat på samband mellan bristande reglering av proteaser i hornlagret och allvarliga hudsjukdomar. Vår idé är att de enzymer vi studerar kan vara möjliga att påverka med nya läkemedel användbara vid behandling av hudsjukdomar med nedsatt barriärfunktion, t ex olika former av eksem.
Kontaktpersoner: Maria Brattsand, Torbjörn Egelrud
Identifiering av och intervention i riskgrupper bland personer med misstänkt/verifierad STI (sexuellt överförbar infektion) med fokus på Clamydia trachomatis
1988 blev Chlamydia trachomatis (CT) klassificerad som samhällsfarlig sjukdom i Smittskyddslagen och 2002 som allmänfarlig. Sedan klamydia blivit en anmälningspliktig sjukdom sjönk antalet fall från cirka 29 500 1989 till cirka 13 500 1994. Detta ledde till en minskning av klamydiaassocierade komplikationer. I Sverige har antalet anmälningar ökat markant sedan 1997, 240 % (1997-2007) och klamydia är idag den vanligaste sexuellt överförda infektionen med bakteriell genes. Klamydia kan ge miktionssveda och flytningar som primära symtom, men är ofta asymtomatisk. Sekundärt kan salpingit och epididymit uppstå, med eventuell infertilitet och ektopisk graviditet som följd. Majoriteten av kvinnor med tubarinfertilitet i världen har antikroppar mot klamydia. Förändrade sexualvanor har, förutom den ökade incidensen, medfört misstanke om förändrad symtomatologi med svalgsymtom. Kunskapen om klamydia i svalget är liten liksom kunskapen om det finns någon specifik symtomatologi som väcker misstanken.
Kontaktspårning är en viktig del i bekämpandet av spridningen av STD/STI. Vi har i en studie visat att kontaktspårning 1 år tillbaka, dvs. dubbelt så lång tid som den i Sverige tidigare gängse halvårsspårningen, lönar sig. I genomsnitt uppger varje indexpatient (= patient med positiv klamydia) 2,5 sexualpartner. 1,9 partner/index lämnar, efter anmodan, prover och 66 % av dem med känt provsvar är klamydiapositiva. Av de sexpartner klamydiapositiva hade 7–12 månader före diagnos var totalt 30 % infekterade med CT. Nya direktiv från Socialstyrelsen angående smittspårning i enlighet med detta, kom under 2009.
STD/STI-mottagningarna är specialistmottagningar för patienter med misstänkta och/eller konstaterade sexuellt överförbara infektioner. Vi har en växande grupp patienter som har upprepade klamydiainfektioner trots arbetet på STI-mottagningar med omhändertagande, behandling och upplysning kring STI och det preventiva arbetet, t.ex. i skolorna. Vi vet, att en tidigare klamydiainfektion innebär en hög risk för en ny infektion och för komplikationer, varför det är viktigt att varaktigt kunna påverka beteendet i denna grupp. Vår erfarenhet är, att en beteendeförändring som minskar risken för en ny STI måste innebära att patienten själv medverkar aktivt och vår roll är som handledare. Detta stöds av studier från USA, där man visat att risken för ny klamydiainfektion inom 6 månader minskar med 30 % efter korta (2x20 min) motiverande samtal.
Specifik målsättning: Förbättra, effektivisera och individualisera handläggningen av personer med klamydiainfektion genom att identifiera riskgrupper och genom intervention i riskgrupperna minska risken för klamydiainfektion.
Medarbetare: Helena Carré, Richard Lindström, Jens Boman, Urban Janlert
Kontaktperson: Elisabet Nylander
